Frisk i naturen – historikk:

Vår ambition med det här projektet är att skapa en lättillgänglig, begriplig kunskapsplattform – att ge förutsättningar till nordiska nätverk – att ge inspiration och ge verktyg till bra agrumentation. Huvudsyftet är att visa vad friluftslivet kan göra för folkhälsan– en relativt outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet inom de nordiska länderna och även inom det Nordiska ministerrådet.

Vi vill förtydliga varför NATUREN är bra för hälsan. 

Våra målgrupper är främst beslutsfattare/politiker men även de yrkesgrupper som arbetar med folkhälsa i samhället – folkhälsovetare, pedagoger, personal inom vården, landskapsarkitekter och planläggare mfl

Vi som driver projektet ser fram emot en kontinuerlig dialog med universitet, forskningsinstitutioner, ideella föreningar m.fl. Vi hoppas ni som representerar dessa institutioner ser projektet som en möjlighet. Det här är ett ”felles” projekt – tillsammans kan vi förflytta friluftslivets och naturkontaktens position till den självklara resurs i folkhälsoarbetet de borde ha.

Här följer en kort historik;

• I början på 2000 talet upptäkte Friluftslivets paraplyorganisationer i de nordiska länderna på var sitt håll bristen på friluftsliv i folkhälsoarbetet över lag – både i varje enskilt land men också i det nordiska samarbetet genom det Nordiska Ministerrådet (NMR).
• Åt de nordiska friluftslivsnätsverkets vägnar tog det norska Friluftslivets fellesorganisasjon, FRIFO, tag i detta år 2006 och fick in friluftslivet i den Nordiska handlingsplanen för bättre levnadsvanor genom kost och fysisk aktivitet, vilket inte var nämnt initialt!
• En nordisk workshop planerades 2007 med fokus på ökad uppmärksamhet på friluftslivets resurser när det gäller folkhälsan. Målgrupp var friluftsorganisationerna och hälsosektorn i respektive land men även experter inom folkhälsa och politiker.
• En ansökan om finansiering gick till Nordiska Ministerrådet. Workshopen blev ej av då Nordiska Ministerrådet saknade representation av hälsosektorn inomprojektet – workshop blev framskjuten till 2008.
• Vid ett möte i Göteborg, april 2008, där hälsosektorn och frivilligorganisationerna var representerade, blev workshopen omarbetad till ett Nordiskt projekt ”Friluftsliv och hälsa”.
• Projektet beviljades medel från Nordiska Ministerrådet våren 2009.
• Projektet startade 1 aug 2009 och avslutas 2011.

Organisering og finansiering
Nordiska ministerrådet/ TEG (Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för terrestra ekosystem)

Deltagare i projektet
Representanter från friluftslivsorganisationerna och hälsosektorn i respektive land. Dessa träffas 1-2 gång per år för att dra riktlinjer och prioriteringar och utgör också en referensgrupp.

Kunskapspartners och bra kontakter i varje land
Dessa personer/institutioner/universitet och dyl hjälper till att hålla projektet informerat om relevant kunskap inom ämnet – tillsammans med referensgruppen. Sidorna är under uppbyggnad – fler kommer att tillkomma under projektets gång.

Ytterst ansvarig
Norsk Friluftsliv (tidligere FRIFO – Friluftslivets fellesorganisation) i Norge på uppdrag av det Nordiska nätverket för Friluftslivsorganisationer.

Projektledare
Lisa Bergström – var anställd hos FRIFO men hadde kontor och är verksam i Sverige. Lisa kommer senast från Svenskt Friluftsliv där hon bla arbetat med Fysisk aktivitet på recept. Innan dess arbetade hon på Karolinska Instiutet i Solna med folkhälsofrågor. Hon är utbildad hälsopedagog vid Gymnastik och idrotthögskolan i Stockholm.

Referansegruppe

«Frisk i naturen» är ett samarbetsprojekt mellan friluftslivets paraplyorganisationer och hälso- och miljö sektorn i respektive land. Representanter från dessa ingikk i referensgruppen. Deras roll var att upplysa projektledaren om utvecklingen inom friluftsliv/folkhälsa i det egna landet men också att vara samtalspart och känna delaktighet i projektet i sin helhet.

PROSJEKTETS FOKUSOMRÅDER:

Utomhuspedagogik – att lära in ute….

• Ökar koncentrationsförmågan
• Minskar konflikter
• Ökar kreativiteten
• Ger effektivare inlärningsförmåga
• Ger bättre hälsa
• Ger förbättrad motorik mm

Fysisk aktivitet på recept (FaR)/ förebyggande och behandlande hälsovård:

Motion som medicin – Friluftsliv alternativ till sjukdom: Det är vid det här laget allmänt känt att vi mår bra utav att vara ute och vistas i gröna miljöer. Men vad är det som gör att UTE är bra för hälsan? Några av de vanliga argumenten är att friluftsliv förebygger stress och utbrändhet, ger kondition och styrka men utöver detta så ger naturen oss en både lugnande och stärkande kraft. Man rör sig t.ex. mer i naturen än inomhus, hjärnan påverkas positivt, återhämtningen är större, koncentrationen ökar, hjärtfrekvensen går ner, motoriken förbättras, benskörhet motverkas och immunförsvaret förstärks. Detta är några av de effekter som naturen har på oss – varför nyttjar vi den inte mer?

Friluftsliv ger bättre psykisk hälsa!

Det har i många studier visats sig att naturkontakt och friluftsliv är bra för själen. Folksjukdomar som depressioner, ångest, ADHD och utbändhet kan vara behjälpta av kontakt med naturen både i ett behandlande och ett förebyggande syfte – det visar bl.a. Patrik Grahns studier inom trädgårdsterapi.

Naturen har mätbara effekter på människans välbefinnande. Naturen ger mental avkoppling, kraftpåfyllnad och bättre återhämtning. Tom en bild på naturen ger en lugnande effekt. Friluftsliv och naturkontakt påverkar människans hjärna, minnesfunktioner och koncentrationsförmåga på ett positivt sätt.  Läs mer i «Naturen som kraftkälla»  från Naturvårdsverket i Sverige och «Naturen og grönne områder forebygger stress» från Skov og Landskab i Danmark

Det här projektet har sitt ursprung ur från det nordiska miljöprojektet «friluftsliv og psykisk helse» – här kan du läsa den rapporten.

Närhet till grönområden ger bättre hälsa!

Människan kommer ursprungligen från naturen och är inte byggd för stillasittande och urbana miljöer. Det är inte konstigt att vi blir sjuka och att de störta folksjukdomarna har sitt ursprung från «välfärden» – det metabola syndromet – stress och depressioner etc.

De finns ett tydligt samband mellan människans tillgång till natur och deras välbefinnande. Se t.ex. Natur og gröneområden förebygger stress från Danmarks Skov og Landskab. Det finns mer argument för friluftslivets inverkan på vår hälsa under «Gode argument»

Forskning (Ulrika Stigsdotter och Patrik Grahn vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp) visar ett tydligt samband mellan avstånd till grönområden och stress. Ju närmre personerna i studien bodde ett grönområde desto oftare besökte de det och desto mindre stressade blev de. Ett riktvärde som många länder använder sig av är att människan bör inte ha mindre än 300 meter till närmsta grönområde från där man bor. Stämmer det överens med verkligheten?